Logga in

Historik

 

Under andra världskrigets inledning (1940) behövde det svenska försvaret personal för rapportering av militära flygplan som flög inom svenskt luftrum.

 

Någon organiserad personalstyrka för detta fanns inte. I maj 1940 gjorde därför den militära ledningen med dåvarande kronprinsen Gustav Adolf ett upprop till svenska män och kvinnor om frivillig luftbevakningstjänst. Uppropet riktade sig till de som ej hade någon ordinarie uppgift i försvaret, främst studenter. Gensvaret blev enormt. Flera tusen kvinnor och män anslöt sig och den optiska luftbevakningen hade i slutet av sommaren 15 000 personer från hela Sverige inregistrerade.

Rekryteringen var störst under sommaren. Många tog uppgiften som avkoppling och förhållandena var rätt hyfsade. Bevakningspersonalen bodde i någon hyrd stuga i närheten eller i en uppsmälld barack i skogen. De värmde sig vid en kamin och hade vedspis. Speciellt arbetslösa lockades, eftersom man förutom mat och uppehälle fick en krona om dagen de första fyrtiotvå dagarna, och sedan en och femtio. Efter en syntest och en kort utbildning i identifikation av flygplan och rapporteringsteknik gjorde de frivilliga tjänst i skift dygnet runt, spanade på dagen och lyssnade på natten. Flygspaningen uppskattades av de yngre som ett populärt sommarjobb.

Övervakningen av svenskt luftrum sköttes under kriget från en mängd primitiva bevakningstorn utspridda över landet, främst längs med gränserna. Eftersom alla flygspanare var frivilliga, slöt de sig samman i lokala luftbevakningsföreningar, som växte upp på många ställen i landet. Organisationen blev allt större och verksamheten utvecklades. 1955 bildades Svenska Luftbevakningsförbundet (SLBF).

Under 50-talet utökades det svenska flygvapnet och då uppstod behov av frivilliga även inom flygbastjänsten. Därför ändrades namnet 1962 till FVRF (Flygvapenföreningarnas Riksförbund) Trettio år senare,1992, antogs tilläggsnamnet Flygvapen-frivilliga, för att dels tala om att vi är den klart största frivilligorganisationen med uppgifter för flygvapnet och dels genom namnet, lättare kunna marknadsföra vår organisation och uppgift.

År 2000 ändrades namnet till Flygvapenfrivilligas Riksförbund och idag går vi under benämningen Flygvapenfrivilliga.
att leverera efterfrågade frivilligresurser till flygstridskrafterna i det nya insatsförsvaret, både i Sverige och under internationella uppdrag..

Vårdkasen

Flygvapenfrivilligas symbol visar vårdkasen, som användes i Sverige för flera hundra år sedan, för att varna för fiender som då kom från kusten. När elden tändes på berget, sågs den miltals omkring och varnade befolkningen, som på detta sätt kunde inta försvarsställning.

 

 

I framtidens insatsförsvar är optisk luftbevakning inte längre efterfrågad och är därför avvecklad. Observationspersonalen har fortfarande sin tillhörighet hos Flygvapen-frivilliga men bidrar idag med sin höga kompetens till att bygga upp det nya YOS-05, ett modernt ytövervakningsförband inom Hemvärnet.

Flygvapenfrivilliga har från 1955 upplevt en ständig expansion från några tusen medlemmar till dagens ca. 4.500 medlemmar. Flygvapenfrivilligas uppgift idag är att vara en väl anpassad organisation med de specialkompetenser som krävs för att leverera efterfrågade frivilligresurser till flygstridskrafterna i det nya insatsförsvaret, både i Sverige och under internationella uppdrag.